Ghetton eller utanförskapsområden?

Ghetton eller utanförskapsområden?

Stigmatiserar den danska regeringen invandrare med ghettopolitik? Eller gynnar den integrationen av invandrare i samhället och på arbetsmarknaden mer än den svenska integrationsmodellen?

– Vi är alla invandrare på ett eller annat sätt, en eller flera generationer tillbaka, konstaterade Johan Wester på Morgenmadsamtalet. De tre paneldeltagarna på scen fick också frågan hur väl den svenska och danska integrationen fungerar, egentligen?

I Danmark är det val inom ett år och de stora partierna är eniga om den övergripande politiken. I det ”gettopaket” som statsministern presenterade i våras föreslår den danska regeringen att vissa typer av brott ska straffas dubbelt i utsatta områden i Danmark.

– Det förslaget är direkt kontraproduktivt, menar Lisa Pelling, statsvetare och utredningschef på tankesmedjan Arena Idé. Misslyckas en av familjemedlemmarna i ett utsatt område straffas hela familjen genom att kastas ut från sitt boende.

Retoriken skiljer Sverige och Danmark

Dansk ”integrationspolitik ” upprör många i Sverige när likheten inför lagen starkt ifrågasätts. Är det klokt att peka ut ett område eller enskilda individer?
– Det är inget tvivel om att stora invandrargrupper känner sig utpekade. Förslaget har i Danmark fått skarp kritik. Men det handlar inte i första hand om att det ska fungera i praktiken utan om att visa handlingskraft genom retoriken, säger Benny Damsgaard, direktör för Public Affairs hos Geelmuyden Kiese i Köpenhamn.

Patrick Joyce från RATIO, Näringslivets forskningsinstitut har jämfört hur de skandinaviska länderna, som har liknande förutsättningar och stor invandring de senaste åren, har arbetat med integration. Vad kan Sverige lära av övriga länder?

– Vi hanterar invandringen i många delar på liknande sätt, det är sättet att uttrycka sig som skiljer sig. Danmark vill tydligt visa sina åtstramningar vilket tar sig uttryck i en kraftfull retorik, medan Sverige har valt en annan och mildare retorisk väg.
Det vi i Sverige kan vi lära oss av danskarna är att bli bättre på att ställa krav på nyanlända och att betona vikten av språkinlärning mer. Forskningen säger att de som kan sitt nya språk har lättare för att klara sig bättre i samhället.

Är det dags för Sverige att slopa EBO?

Lagen om eget boende, EBO, är ett hett politiskt samtalsämne i Sverige. Kommuner som redan har ett högt mottagande tenderar att få ännu fler genom EBO och en sned fördelning som resultat. Både Norge och Danmark är bättre på att fördela ut nyanlända i sina länder. Nyanlända får heller inte flytta från kommunen man blivit tilldelad.

– Flyttar du till eget boende i annan kommun mister du dina bidrag. För Danmark har detta gett en mer jämn fördelning av nyanlända. I Danmark har just nu åtta kommuner stängt för inflyttning, det måste ske utflyttning innan nya tas in igen, säger Patrick Joyce.

Morgenmadssamtalet avrundades med att paneldeltagarna fick blicka framåt och enligt Patrick Joyce kan vi lära mycket av danskarna när det gäller bosättning. Slopa EBO! Benny Damsgaard förordade en mer positiv attityd till ny arbetskraft och kompetenshöjning, medan Lisa Pelling tyckte att vi svenskar måste uppfinna oss själva på nytt.

Morgenmad med Johan Wester går att se nedan: