Öresundssamtal: Så blir nyanlända en del av lösningen för den skånska arbetsmarknaden

Öresundssamtal: Så blir nyanlända en del av lösningen för den skånska arbetsmarknaden

Hur kan vi vända på perspektivet och se människor som kommer till vårt land som en tillgång för Sverige? Hur kan nyanlända utgöra en del av lösningen på kompetensförsörjningen i Skåne och vara ett viktigt bidrag till vår tillväxt – istället för att ses som ett problem, en kostnad? Onsdagens Öresundssamtal med tema arbetsmarknad fokuserade på att diskutera lösningar för att förkorta tiden för nyanländas inträde på den svenska arbetsmarknaden.

Inför Öresundssamtalet har nationalekonom Ingvar Nilsson, tillsammans med Eva Lundmark tagit fram rapporten Ett halvfullt glas? Nyanlända ur ett socialt investeringsperspektiv. De har räknat ut hur mycket pengar samhället skulle kunna spara om vi lyckades förkorta introduktionstiden för nyanlända att komma in på arbetsmarknaden, en introduktionstid som idag är upp emot åtta år. Rapporten handlar inte om att försöka leverera enkla lösningar, den belyser behovet av ett perspektivskifte; att börja se nyanlända som en tillgång, som en del av lösningen och inte en del av problemet.

Färsk statistik visar att antalet bristyrken ökar i antal och att kompetensgapet mellan efterfrågan och tillgång på kvalificerad arbetskraft växer i vår region. Samtidigt som vi står inför dessa utmaningar använder vi inte tillgängliga resurser i tillräckligt hög utsträckning.

Daniel Feroz från Ensamkommandes förbund i Malmö påpekade att det saknas tydlig information om hur den svenska arbetsmarknaden fungerar. Han efterlyste fler och snabbare sätt att lära sig språket, mer individanpassat och fler möjligheter till praktikplatser. Som asylsökande behöver man ha tillstånd för att arbeta. Dock kräver ett tillstånd identitetshandlingar, vilket många saknar.

Statssekreterare Irene Wennemo på arbetsmarknadsdepartementet vill bättre lyckas matcha behovet av att anställa med kompetenser och förmågor hos människor som kommer till Sverige. Ibland krävs komplettering, validering eller språkkunskaper för att lyckas. Men de som kommer hit har mycket förmågor och dem ska vi ta tillvara, menade Irene Wennemo. Hon sa också att vi behöver bli mer kreativa i våra lösningar. Många av nyanlända som kommer till Sverige är högutbildade och kan engelska på en tillräckligt bra nivå för att kunna börja jobba.

Anna-Lena Hogerud, Region Skåne instämde. I vissa yrken är det en fördel att kunna fler språk där vi idag i stor utsträckning använder tolkar. Här kan nyanlända vara en resurs genom sin flerspråkighet. Det handlar om att lära sig tillräckligt bra svenska, inte perfekt svenska, påpekade Anna-Lena Hogerud. Hon lyfte också att många som kommer till Skåne vill arbeta inom hälso- och sjukvård; läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. Hur får vi in dem snabbare? Hon efterfrågar mer samverkan och vi behöver sätta oss ner tillsammans för att hitta bättre lösningar.

Ulf Kristersson (M), ekonomisk-politisk talesperson, vill inte att vi ska förenkla debatten alltför mycket. Han håller med Irene Wennemo om begreppet tillräckligt bra svenska. Krav på perfekt svenska är ett överskattat krav. Krav på begriplig svenska ett underskattat krav. Det gäller att hitta rätt nivå, och att klara sig på engelska gäller framför allt inom mer högutbildade yrkesgrupper, menade han. Att investera tidigt är bra, men vi måste också veta vad vi ska investera i för att nå framgång och vilka preventiva insatser som behövs, förklarade Ulf Kristersson.

Många unga människor som kommer hit vill börja arbeta och inte utbilda sig i någon större utsträckning menade Daniel Feroz. De som inte kan svenska kan ofta prata engelska. Många har erfarenhet av arbeten från hemlandet men inga intyg eller handlingar som godtas av Migrationsverket. Hur hjälper vi ensamkommande att komma till jobbet? undrade han.
Irene Wennemos svar var att gymnasieutbildning är viktigt och prioriterat, inte minst i det långa loppet. Kanske är det en kombination som är lösningen på de nyanländas önskemål och samhällets förväntningar och krav? Unga vill arbeta. De vill inte bli bidragstagare under flera år.

Elin Bergkvist betonade vikten både av snabbspår och mer djupgående utbildningsinsatser. Pernilla Johansson, senior economist på Sydsvenska Industri och Handelskammaren, föreslog också att vi bör se över våra trygghetssystem och se hur de fungerar i praktiken och nämnde att den danska flexicuritymodellen skulle kunna fungera i Skåne. Det behövs en rejäl push i Öresundsintegrationen!

Människor som kommer till vårt land är alla individer. De är inte en person och bör heller inte klumpas ihop till en homogen grupp vad gäller behovet av samhällsinsatser, inte minst i fråga om språkundervisning. Mer behöver göras och att tempot behöver öka. Daniel Feroz avslutar: Vi måste veta vem det är och vad personer in fråga har med sig för kompetens att bidra med.