Hur går politik till?
När politikerna väl är folkvalda till att utföra sitt ämbete som riksdagsman eller sitta i kommunfullmäktige så är det ett förtroendeuppdrag. Politikern kan bli avsatt om förtroende saknas. Det är mycket vanligt att politiker får gå från sina uppdrag. Ofta handlar det om att skandaler i olika skalor rullas upp och exponerar politikern för kritik. Oftast väljer då politikern självmant att avgå men ibland kan det krävas övertalning.
Oftast handlar beslutsprocessen om att bifalla eller avslå olika förslag. I riksdagen sker så kallade voteringar där ledamöterna röstar för ett visst förslag eller emot ett annat förslag. Mandaten fördelas över hur stor procentenhet som respektive parti fick i riksdagsvalet. Socialdemokraterna fick flest i senaste valet (2018) och har således flest ledamöter representerade i riksdagen. Oftast röstar partikollegorna i linje med varandra (efter föregående diskussioner) men undantag sker ibland. Det förslag som får flest röster vinner laga kraft.
Talmannen styr och kontrollerar sammanträden i riksdagen i enlighet med svensk lag. Statschefen (monarken) har i dagsläget ingen annan roll än att ceremoniellt öppna riksdagsåret varje höst. Tidigare var monarkens roll större men i och med kravet på ett folkvalt styre så har inte monarken sedan 1973 någon formell makt.
Folket kan fortfarande väcka opinion
I och med yttrandefriheten vi har i Sverige kan alla medborgare väcka opinion som politikerna kan ta del av. Däremot kan folket inte ändra lagar. Någon statskupp har inte skett i modern tid i Sverige men i många andra länder har det rådande styret fått avgå på grund av protester. Det är viktigt att komma ihåg att det faktiskt kan ske även i Sverige även om det företer sig osannolikt för tillfället.