Vad är politik?
Politik är egentligen rätt svårt att sätta ord på. Det är både ett medel och en vetenskap på en och samma gång. Politik används för att påverka människor och samtidigt kan den studeras. Politik är tvärvetenskapligt i och med att psykologi, sociologi, juridik och även naturvetenskap behövs för att bedriva framgångsrik politik. Många anser att de bästa politikerna är de som är utbildade i många år alternativt har ett jobb vid sidan av. Att komma in i riksdagen utan gymnasieexamen är möjligt rent teoretiskt men i praktiken sker det inte av olika anledningar.
Vad är egentligen politik?
Ämnet politik som sådant går ut på att förändra eller bibehålla funktioner i det allmänna. Det handlar om staten, kommuner och landsting samt hushåll. Primärt handlar politik om en ekonomisk debatt, exempelvis fastslås varje år en statsbudget där det föreskrivs vad pengarna (medlen) ska användas till. Vissa kommuner får mer medel än andra beroende på vad de har för behov och hur stora kommunerna är. Ju fler invånare desto mer pengar behöver skjutas till som regel.
Politik handlar också om att väcka opinion för att kunna ändra lagar eller föreslå nya lagar. De fyra grundlagarna (regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagarna och successionsordningen) är de övergripande lagarna som alla andra lagar måste förhålla sig till. Riksdagsordningen är något av ett mellanting mellan grundlag och lag men formellt sett är det en vanlig lag. Den högsta politiska församlingen är riksdagen med 349 ledamöter från hela Sverige. Därefter kommer regionerna (före detta landstingen) och sist kommunfullmäktigen. För att kunna bli politiker krävs ett stöd från folket. Det stödet fås endast genom direkta och fria samt hemliga val. Valet sker vart fjärde år (nästa är 2022) och då väljs kandidater till kommunfullmäktige, region och landsting. Primärt röstar man på partier (för närvarande finns åtta riksdagspartier) och i andra hand på kandidater (personval). Rent teoretiskt kan alla som röstar välja att bara kryssa i det parti de vill ha kvar eller rösta fram till riksdagen och inte personrösta. I så fall sker en intern röstning på de kandidater som är föreslagna.
En kandidat kan endast vara valbar för ett parti i taget. Det finns också så kallade politiska vildar som inte är anknutna till något parti av olika anledningar.
Myndighetsåldern
Rent principiellt är inte medborgare mellan 0-17 år fullvärdiga i samhället. De får nämligen inte rösta. Rösta får man göra när man fyllt 18 år och inga undantag görs från regeln. Regeln är omdiskuterad av förklarliga skäl men ett motiv är att de val man gör ska gå efter en viss mognadsgrad och då anses 18 vara tillräckligt. Det har även diskuteras om åldersgränsen skulle höjas ytterligare, många föreslår 25 år. Hur som helst är det bara att gilla läget för alla.