Författare: ivadmin

Politik är egentligen rätt svårt att sätta ord på. Det är både ett medel och en vetenskap på en och samma gång. Politik används för att påverka människor och samtidigt kan den studeras. Politik är tvärvetenskapligt i och med att psykologi, sociologi, juridik och även naturvetenskap behövs för att bedriva framgångsrik politik. Många anser att de bästa politikerna är de som är utbildade i många år alternativt har ett jobb vid sidan av. Att komma in i riksdagen utan gymnasieexamen är möjligt rent teoretiskt men i praktiken sker det inte av olika anledningar.

Vad är egentligen politik?

Ämnet politik som sådant går ut på att förändra eller bibehålla funktioner i det allmänna. Det handlar om staten, kommuner och landsting samt hushåll. Primärt handlar politik om en ekonomisk debatt, exempelvis fastslås varje år en statsbudget där det föreskrivs vad pengarna (medlen) ska användas till. Vissa kommuner får mer medel än andra beroende på vad de har för behov och hur stora kommunerna är. Ju fler invånare desto mer pengar behöver skjutas till som regel.

Politik handlar också om att väcka opinion för att kunna ändra lagar eller föreslå nya lagar. De fyra grundlagarna (regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagarna och successionsordningen) är de övergripande lagarna som alla andra lagar måste förhålla sig till. Riksdagsordningen är något av ett mellanting mellan grundlag och lag men formellt sett är det en vanlig lag. Den högsta politiska församlingen är riksdagen med 349 ledamöter från hela Sverige. Därefter kommer regionerna (före detta landstingen) och sist kommunfullmäktigen. För att kunna bli politiker krävs ett stöd från folket. Det stödet fås endast genom direkta och fria samt hemliga val. Valet sker vart fjärde år (nästa är 2022) och då väljs kandidater till kommunfullmäktige, region och landsting. Primärt röstar man på partier (för närvarande finns åtta riksdagspartier) och i andra hand på kandidater (personval). Rent teoretiskt kan alla som röstar välja att bara kryssa i det parti de vill ha kvar eller rösta fram till riksdagen och inte personrösta. I så fall sker en intern röstning på de kandidater som är föreslagna.

En kandidat kan endast vara valbar för ett parti i taget. Det finns också så kallade politiska vildar som inte är anknutna till något parti av olika anledningar.

Myndighetsåldern

Rent principiellt är inte medborgare mellan 0-17 år fullvärdiga i samhället. De får nämligen inte rösta. Rösta får man göra när man fyllt 18 år och inga undantag görs från regeln. Regeln är omdiskuterad av förklarliga skäl men ett motiv är att de val man gör ska gå efter en viss mognadsgrad och då anses 18 vara tillräckligt. Det har även diskuteras om åldersgränsen skulle höjas ytterligare, många föreslår 25 år. Hur som helst är det bara att gilla läget för alla.

Sverige är måhända ett litet och i det stora hela obetydligt land ur ett globalt perspektiv. Populationen på drygt 10 miljoner (2020) uppgår inte ens till en halv procent av jordens totala befolkning. Trots detta är Sverige beroende av att verka i det internationella sammanhanget. Sverige är med i FN, EU och andra viktiga internationella organ. Sveriges röst är där lika stor som alla andras. Självklart är fokuset mest på USA, Kina och Ryssland med flera då dessa är så kallade supermakter med stora befolkningar och enorma ekonomier. Det de gör är krasst sagt avgörande för resten av världen. Av de tre nämnda supermakterna har Sverige mest kontakt med USA.

Varför är då samverkan viktig?

Vi lever i en tid då globalismen är allenarådande. Information sprids blixtsnabbt genom internet och varje sekund fraktas saker över hela världen. Vi måste samverka om vi vill ha tillgång till ett bra liv. Det finns mat som fraktas hit och som inte går att producera i Sverige. Likaså finns det många råvaror som inte existerar i Sverige naturligt.

Globalismen är inte endast positiv

Globalismen har medfört stora folkströmningar. Tack vare internet har många i u-länder insett att västvärlden erbjuder bättre livsvillkor. Sverige har tagit emot många invandrare, vilket både är positivt och negativt. Tyvärr har Sverige inte lyckats att integrera vissa invandrare vilket lett till en ökad brottslighet och terrorism. Det är det som många politiker nu försöker komma till rätta med, bland andra Ulf Kristersson (M).

De andra EU-länderna har inte tagit sitt ansvar gällande mottagande av flyktingar. Sverige och Tyskland har tagit emot oproportionerligt många invandrare per capita jämfört med de andra länderna i unionen. Detta ämne är kontroversiellt och laddat, men att det är så är i vart fall fakta.

I framtiden

Kommer Sverige fortsätta vilja vara med i den politiska hetluften? Det är högst sannolikt. För varje dag som går får fler människor tillgång till internet och på så sätt ökar det chansen att fler vill bredda sig internationellt.

EU har sin bas i Bryssel och många refererar till just Bryssel när de benämner politiska skeenden som påverkar Sverige. Det som sker i Bryssel är till stor del en inverkande faktor på det som sker i Sverige. Storbritannien har nu gått ur EU (kallat för Brexit) vilket Sverige kanske gör en dag.

När politikerna väl är folkvalda till att utföra sitt ämbete som riksdagsman eller sitta i kommunfullmäktige så är det ett förtroendeuppdrag. Politikern kan bli avsatt om förtroende saknas. Det är mycket vanligt att politiker får gå från sina uppdrag. Ofta handlar det om att skandaler i olika skalor rullas upp och exponerar politikern för kritik. Oftast väljer då politikern självmant att avgå men ibland kan det krävas övertalning.

Oftast handlar beslutsprocessen om att bifalla eller avslå olika förslag. I riksdagen sker så kallade voteringar där ledamöterna röstar för ett visst förslag eller emot ett annat förslag. Mandaten fördelas över hur stor procentenhet som respektive parti fick i riksdagsvalet. Socialdemokraterna fick flest i senaste valet (2018) och har således flest ledamöter representerade i riksdagen. Oftast röstar partikollegorna i linje med varandra (efter föregående diskussioner) men undantag sker ibland. Det förslag som får flest röster vinner laga kraft.

Talmannen styr och kontrollerar sammanträden i riksdagen i enlighet med svensk lag. Statschefen (monarken) har i dagsläget ingen annan roll än att ceremoniellt öppna riksdagsåret varje höst. Tidigare var monarkens roll större men i och med kravet på ett folkvalt styre så har inte monarken sedan 1973 någon formell makt.

Folket kan fortfarande väcka opinion

I och med yttrandefriheten vi har i Sverige kan alla medborgare väcka opinion som politikerna kan ta del av. Däremot kan folket inte ändra lagar. Någon statskupp har inte skett i modern tid i Sverige men i många andra länder har det rådande styret fått avgå på grund av protester. Det är viktigt att komma ihåg att det faktiskt kan ske även i Sverige även om det företer sig osannolikt för tillfället.

Allt du ser omkring dig i detta nu är omgärdat av politiska restriktioner som märks i lagar och regler. Den stol du sitter på måste vara tillverkad enligt gällande regler, den dator du skriver på får inte innehålla vissa hälsovådliga ämnen och din bil får inte vara hur risig som helst. I teorin är det bra om du kan de flesta lagar. Sunt förnuft räcker inte alltid och är inte en bra måttstock då sunt förnuft ändras över tid. Det är bra att vara uppdaterad på nya lagar, det går att finna på riksdagens hemsida bland många andra källor.

Vissa lagar påverkar vissa grupper mer

Det går inte att komma ifrån att vissa lagar är oväsentliga för vissa medborgare. En patient behöver inte vara inläst på lagar om hälsa och omvårdnad medan en läkare bör känna till dessa. Det är dock aldrig fel att vara allmänbildad. Jurister är den yrkesgrupp som är experter på att tolka och förstå lagar. Jurister är anlitade i samtliga branscher där människor ingår för att lösa komplexa problem och reda ut missförstånd. Det finns jurister som har fel och det finns jurister som har rätt.

Många politiker har vid sidan av sitt ämbete som just politiker ett annat yrke. Det finns även de som endast jobbar som politiker, det är vanligt bland riksdagsmän. De ägnar då hela sin arbetsdag åt just politiken. Det är vanligt att de blir uppslukade av sitt jobb. Politiker reser mycket vilket gör att de kanske inte kan vara hemma så mycket som de vill. Å andra sidan kan det vara roligt för inte minst unga personer att se stora delar av världen samtidigt som de inte behöver betala resan ur egen ficka. Att resa runt är ett bra sätt att hitta sig själv och samtidigt kan man knyta till sig nya kontakter.

Det är vanligt att politiker har ett stort intresse för språk, historia, kultur, juridik och andra humanistiska ämnen. Politiker är ofta duktiga retoriker som ganska enkelt kan övertyga sin publik om att deras lösning är den rätta. Det är många som inte trivs med att jobba ett vanligt 8-5-jobb och istället väljer att jobba inom politiken. Som sagt, det krävs att folket utsett dig till att vara just politiker. Du måste marknadsföra dig rätt för att kunna bli föreslagen kandidat.