Lokalpolitiker i Stockholm? Hyr ett kontor!

Stockholm är en vacker plats på jorden, men den har sina utmaningar, inte minst i förorterna. Stockholm är som allra vackrast på sommaren då alla båtar lägger till vid kajerna, solen skiner och det är varmt. Folk brukar vara som gladast och mest framåt då. En politiker behöver vara framåt för att förändringar ska kunna genomdrivas. För att politikern ska kunna jobba som allra mest effektivt behövs ett kontor som denne kan spendera sina arbetsdagar i. Besök Kontor Stockholm så syns de bästa kontoren som finns tillgängliga att hyra på marknaden. De bästa kontoren åt våra kära politiker som fattar livsviktiga beslut för medborgarna.

Hur man blir lokalpolitiker i Stockholm

Stockholm har flera fördelar när det kommer till att vaska fram politiker.

1) Stadens storlek. Stockholm är Sveriges huvudstad och även största stad vilket gör att det redan finns väldigt många politiker i staden att stifta bekantskap med och att lära sig saker av. Exempelvis finns 101 politiker i Stockholms kommunfullmäktige. Alla riksdagspartier har kontor (somliga hyr), ibland flera, i Stockholm.

2) Ungdomsförbunden. Ungdomsförbunden är partiernas gräsrötter på många sätt. De som till slut hamnar i riksdagen och regeringen har ofta börjat i ungdomsförbunden där de drillats i politik redan från gymnasietiden, ibland tidigare än så. Ungdomsförbunden har dock tappat en del unga i jämförelse med hur det var förr. Ungdomsförbunden har också kontor som de hyr eller äger i Stockholms stad eller i kranskommunerna.

3) Stadens politiska representation. I Stockholm befinner sig riksdag och regering och sammanträder i riksdagshuset och hos Rosenbad. Det är helt enkelt svårt att förbise politikens vindar när man är i Stockholm. Hos Rosenbad finns många kontor.

För att summera så är stadens storlek, ungdomsförbunden och stadens politiska representation avgörande för att vaska fram lokalpolitiker oavsett ort. Dock är det enklare att bli politiskt influerad om man bor i Stockholm jämfört med om man bor i Säffle. Lokalpolitiker blir man genom att man tar värv i ett lokalt parti, vinner förtroende och således blir invald i kommunfullmäktige efter att folket röstat. Om man har extra stort förtroende kan man bli uppsatt på riksdagslistan och därigenom få börja jobba i riksdagen. Var dock beredd på obekväma arbetstider då riksdagen kan sammanträda när helst situationen i Sverige kräver det.

Är det svårare att vara politiker idag än förr?

Inte nödvändigtvis då kontoren man hyr i Stockholm är bättre än någonsin. Standarden har aldrig varit bättre och aldrig mer angenäm än nu. På andra sätt är det svårare. I takt med digitaliseringen så kommer nyheterna snabbare än förr vilket gör att politikerna ständigt måste vara ajour med samhällsutvecklingen. Att läsa tidningen på morgonen eller se nyheterna på kvällen är ofta inte tillräckligt för en politiker idag.

Piratrörelsen

Sverige har lämnat få avtryck på den internationella politiken. En av dem är dock Piratrörelsen som har sitt ursprung här. Det är en politisk rörelse centrerad kring Piratpartiet som bland annat haft representation i EU-parlamentet. Idag är de kanske mer av en löst sammansatt lobbyrörelse som framförallt fokuserar på frihetsfrågor online, och att motsätta sig övervakningslagar och liknande.

Piratrörelsens ursprung

Det kan sägas att piratrörelsen kommer ur sajten The Pirate Bay (TPB), som var en sajt inriktad på immaterialrättsbrott i form av fildelning av piratkopierad musik och filmer. Till TPB fanns även en tankesmedja kopplad, Piratbyrån, som strävade efter att skapa debatt kring upphovsrättslagarna. I mitten av 00-talet lades förslag i riksdagen om att införa den så kallade FRA-lagen som skulle ge polisen och underrättelsetjänsterna kraftigt ökade befogenheter att övervaka digital kommunikation. Ur Piratbyrån uppstod en motreaktion mot detta där

många, framförallt unga, ansåg att FRA-lagen hotade deras integritet på ett oproportionerligt sätt. Ur detta föddes sedan den parlamentariska grenen Piratpartiet.

Kritik mot piratrörelsen

Det har givetvis funnits väldigt mycket kritik mot piratrörelsen där den främsta ligger i att de i praktiken vill legalisera stöld. Upphovsrätt och patent är en central del i den moderna kapitalismen och något som många menar är nödvändigt för att föda kreativitet. Det måste helt enkelt gå att kunna tjäna pengar på både uppfinningar och kultur utan att någon bara kan kopiera ens verk. Kritikerna menar också att immaterialrättsbrott måste beivras hårdare och att det fortsatt ska finnas möjlighet att stämma de som ägnar sig åt det.

Framgångar internationellt

Piratpartiet tog aldrig någon plats i den svenska riksdagen. Däremot hade de, framförallt i integritetsfrågor, vissa framgångar där bland annat FRA-lagen initialt beskars något. Det svenska Piratpartiet lyckades dock få en EU-parlamentariker invald 2009. Idag sitter det totalt fyra pirater i EU-parlamentet i form av tre tjecker och en tysk. Piratpartiet har dessutom representation i flera nationella parlament. Just nu i Tjeckien, på Island och i Luxemburg.

Piratrörelsens framtid

Fildelningsfrågan, som var en av de ursprungliga frågorna för Piratpartiet och dess kringrörelser, har i stort sett försvunnit från bordet. Detta främst beroende på att utbudet av streamingtjänster har ökat kraftigt så behovet har minskat. Där Piratrörelsen har en framtid är alltså fortsatt i frågor som rör integritet och internets frihet. Även här kämpar de dock i motvind då ökad och allt mer digitaliserad brottslighet samt saker som det ryska angreppet på det amerikanska presidentvalet gjort att allmänhetens tolerans för övervakning på internet sannolikt ökat rejält. Det innebär dock också att piratrörelsen blir en ännu viktigare motrörelse mot detta.

Att ta plats i politiken som kvinna

Vi lever i ett till en ganska hög grad manspräglat samhälle. De allra flesta personer som sitter i ansvarsfulla och mäktiga positioner är män och detta har i princip ingen annan förklaring än kulturella och sociala strukturer som går hundratals kanske tusentals år tillbaka. Om man därför är kvinna och vill göra skillnad i samhället kan det vara svårt. Man kämpar hela tiden i uppförsbacke och detta är såklart extremt utmanande på många olika sätt. I den här artikeln kommer därför tips på vad man kan göra om man som kvinna vill lyckas i politiken och vilka saker som kan vara bra att tänka på.

Boosta ditt självförtroende

Eftersom man som kvinna hela tiden kommer att möta ett större motstånd än de flesta människor är det viktigt att man är utrustad med ett gott självförtroende. Att varje dag se till att boosta sitt självförtroende går såklart att göra på olika sätt. För vissa fungerar det att börja dagen med att ta hand om sig själv och kanske sätta på sig en härlig parfym dam och tar på sig kläder som man tycker är snygga. Genom att klä sig i något man själv tycker är snyggt och har på sig en parfym dam som man tycker luktar gott kommer man lättare att kunna ta sig an dagen med ett gott självförtroende och en känsla av att man är oövervinnerlig.

Vara beredd för motstånd

En sak som är viktig att tänka på om man som kvinna vill lyckas inom politiken är att man troligen kommer att behöva skrika högre än sina manliga kollegor för att bli hörd. Att vara beredd på detta motstånd är viktigt för att det inte ska sluta med att man ger upp. Här kan det vara väldigt bra att ha någon att bolla dessa ständigt förekommande problem med för att orka fortsätta kämpa. Om man har vänner som brottas med samma saker och som kämpar för att nå ansvarsfulla och viktiga positioner kan det vara en stor hjälp att vända sig till dessa för att få ventilera och dela det man har upplevt.

Ska föreningslivet politiseras?

Historiskt har föreningslivet i Sverige alltid handlat om demokratins rättigheter – att kunna organisera sig inom gemensamma intressen och ta ställning i olika frågor. Frågan om föreningslivet och demokratiseringsprocessen har blivit en aktuell motion som riksdagen ställer sig bakom. I korthet handlar motionen om att undersöka om undervisning i civilsamhället och föreningslivet i synnerhet kan skrivas in som kursmål i läroplanen. Socialdemokraterna motiverar detta genom att påpeka att vi ska värna om föreningarnas särställning i Sverige. Att alla dessa cirka 200 000 olika föreningar ger människor möjligheten att påverka samhället, både lokalt och globalt. Idag ser socialdemokraterna en brist i läroplanen – att civilsamhället inte har den självklara platsen i undervisningen.

 

Skillnaden mellan klasser

 

Ungdomars deltagande i föreningar går att koppla till etnicitet, klass- och socioekonomiska positioner i samhället. Forskningen påvisar att det är framförallt ungdomar från de högre socioekonomiska skikten, med föräldrar med akademisk bakgrund och födda i Sverige, i den socioekonomiska gruppen som är mest aktiva i olika föreningar. Att skriva in civilsamhället och föreningslivet i läroplanen kan möjligen vara ett sätt att informera fler medborgare i samhället om deras möjligheter till politisk påverkan. Motionen bör beaktas mot denna bakgrund enligt socialdemokraterna och vidare vill man se hur funktionen och innebörden av det svenska civilsamhället kan implementeras i läroplanen.

 

Behovet av ökade kunskaper om föreningsliv och civilsamhället skulle därmed kunna fyllas och uppmuntra fler elever att bli engagerade i föreningar eller andra ideella organisationer.

Elevråd- och skyddsombud

Idag finns en politisk och demokratisk påverkan i skolan genom elevrådet och elevskyddsombud. Det sistnämnda ska få inblick i skolans teknisk förvaltning gällande lokaler och arbetsmiljö. Varken skolverket eller arbetsmiljöverket har klara broschyrer eller mallar för hur detta skall organiseras. Istället är det upp till varje skola att upprätta en egen policy kring organiseringen av detta, trots att elevråd och elevinflytande har haft en plats inom skolan alltsedan 1800-talet och framåt.

Ungdomsrörelser utanför ramarna

Finns det en poäng med att saker sker utanför skolans ramar gällande olika rörelser i samhället? Skolan kan vara en grogrund för politiskt engagemang, men ungdomsrörelser verkar i stor grad utanför skolans ramar. Skolstrejk för klimatet har gått från Greta Thunberg med ett plakat utanför riksdagen till att ha blivit en global folkrörelse. Vad hade hänt om Greta Thunberg gjort detta inom skolans ramar, ståendes med ett plakat på rasterna mellan lektionerna, på skolgården? Förmodligen ingenting.

Vad är politik?

Politik är egentligen rätt svårt att sätta ord på. Det är både ett medel och en vetenskap på en och samma gång. Politik används för att påverka människor och samtidigt kan den studeras. Politik är tvärvetenskapligt i och med att psykologi, sociologi, juridik och även naturvetenskap behövs för att bedriva framgångsrik politik. Många anser att de bästa politikerna är de som är utbildade i många år alternativt har ett jobb vid sidan av. Att komma in i riksdagen utan gymnasieexamen är möjligt rent teoretiskt men i praktiken sker det inte av olika anledningar.

Vad är egentligen politik?

Ämnet politik som sådant går ut på att förändra eller bibehålla funktioner i det allmänna. Det handlar om staten, kommuner och landsting samt hushåll. Primärt handlar politik om en ekonomisk debatt, exempelvis fastslås varje år en statsbudget där det föreskrivs vad pengarna (medlen) ska användas till. Vissa kommuner får mer medel än andra beroende på vad de har för behov och hur stora kommunerna är. Ju fler invånare desto mer pengar behöver skjutas till som regel.

Politik handlar också om att väcka opinion för att kunna ändra lagar eller föreslå nya lagar. De fyra grundlagarna (regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagarna och successionsordningen) är de övergripande lagarna som alla andra lagar måste förhålla sig till. Riksdagsordningen är något av ett mellanting mellan grundlag och lag men formellt sett är det en vanlig lag. Den högsta politiska församlingen är riksdagen med 349 ledamöter från hela Sverige. Därefter kommer regionerna (före detta landstingen) och sist kommunfullmäktigen. För att kunna bli politiker krävs ett stöd från folket. Det stödet fås endast genom direkta och fria samt hemliga val. Valet sker vart fjärde år (nästa är 2022) och då väljs kandidater till kommunfullmäktige, region och landsting. Primärt röstar man på partier (för närvarande finns åtta riksdagspartier) och i andra hand på kandidater (personval). Rent teoretiskt kan alla som röstar välja att bara kryssa i det parti de vill ha kvar eller rösta fram till riksdagen och inte personrösta. I så fall sker en intern röstning på de kandidater som är föreslagna.

En kandidat kan endast vara valbar för ett parti i taget. Det finns också så kallade politiska vildar som inte är anknutna till något parti av olika anledningar.

Myndighetsåldern

Rent principiellt är inte medborgare mellan 0-17 år fullvärdiga i samhället. De får nämligen inte rösta. Rösta får man göra när man fyllt 18 år och inga undantag görs från regeln. Regeln är omdiskuterad av förklarliga skäl men ett motiv är att de val man gör ska gå efter en viss mognadsgrad och då anses 18 vara tillräckligt. Det har även diskuteras om åldersgränsen skulle höjas ytterligare, många föreslår 25 år. Hur som helst är det bara att gilla läget för alla.

Internationell samverkan

Sverige är måhända ett litet och i det stora hela obetydligt land ur ett globalt perspektiv. Populationen på drygt 10 miljoner (2020) uppgår inte ens till en halv procent av jordens totala befolkning. Trots detta är Sverige beroende av att verka i det internationella sammanhanget. Sverige är med i FN, EU och andra viktiga internationella organ. Sveriges röst är där lika stor som alla andras. Självklart är fokuset mest på USA, Kina och Ryssland med flera då dessa är så kallade supermakter med stora befolkningar och enorma ekonomier. Det de gör är krasst sagt avgörande för resten av världen. Av de tre nämnda supermakterna har Sverige mest kontakt med USA.

Varför är då samverkan viktig?

Vi lever i en tid då globalismen är allenarådande. Information sprids blixtsnabbt genom internet och varje sekund fraktas saker över hela världen. Vi måste samverka om vi vill ha tillgång till ett bra liv. Det finns mat som fraktas hit och som inte går att producera i Sverige. Likaså finns det många råvaror som inte existerar i Sverige naturligt.

Globalismen är inte endast positiv

Globalismen har medfört stora folkströmningar. Tack vare internet har många i u-länder insett att västvärlden erbjuder bättre livsvillkor. Sverige har tagit emot många invandrare, vilket både är positivt och negativt. Tyvärr har Sverige inte lyckats att integrera vissa invandrare vilket lett till en ökad brottslighet och terrorism. Det är det som många politiker nu försöker komma till rätta med, bland andra Ulf Kristersson (M).

De andra EU-länderna har inte tagit sitt ansvar gällande mottagande av flyktingar. Sverige och Tyskland har tagit emot oproportionerligt många invandrare per capita jämfört med de andra länderna i unionen. Detta ämne är kontroversiellt och laddat, men att det är så är i vart fall fakta.

I framtiden

Kommer Sverige fortsätta vilja vara med i den politiska hetluften? Det är högst sannolikt. För varje dag som går får fler människor tillgång till internet och på så sätt ökar det chansen att fler vill bredda sig internationellt.

EU har sin bas i Bryssel och många refererar till just Bryssel när de benämner politiska skeenden som påverkar Sverige. Det som sker i Bryssel är till stor del en inverkande faktor på det som sker i Sverige. Storbritannien har nu gått ur EU (kallat för Brexit) vilket Sverige kanske gör en dag.

Hur går politik till?

När politikerna väl är folkvalda till att utföra sitt ämbete som riksdagsman eller sitta i kommunfullmäktige så är det ett förtroendeuppdrag. Politikern kan bli avsatt om förtroende saknas. Det är mycket vanligt att politiker får gå från sina uppdrag. Ofta handlar det om att skandaler i olika skalor rullas upp och exponerar politikern för kritik. Oftast väljer då politikern självmant att avgå men ibland kan det krävas övertalning.

Oftast handlar beslutsprocessen om att bifalla eller avslå olika förslag. I riksdagen sker så kallade voteringar där ledamöterna röstar för ett visst förslag eller emot ett annat förslag. Mandaten fördelas över hur stor procentenhet som respektive parti fick i riksdagsvalet. Socialdemokraterna fick flest i senaste valet (2018) och har således flest ledamöter representerade i riksdagen. Oftast röstar partikollegorna i linje med varandra (efter föregående diskussioner) men undantag sker ibland. Det förslag som får flest röster vinner laga kraft.

Talmannen styr och kontrollerar sammanträden i riksdagen i enlighet med svensk lag. Statschefen (monarken) har i dagsläget ingen annan roll än att ceremoniellt öppna riksdagsåret varje höst. Tidigare var monarkens roll större men i och med kravet på ett folkvalt styre så har inte monarken sedan 1973 någon formell makt.

Folket kan fortfarande väcka opinion

I och med yttrandefriheten vi har i Sverige kan alla medborgare väcka opinion som politikerna kan ta del av. Däremot kan folket inte ändra lagar. Någon statskupp har inte skett i modern tid i Sverige men i många andra länder har det rådande styret fått avgå på grund av protester. Det är viktigt att komma ihåg att det faktiskt kan ske även i Sverige även om det företer sig osannolikt för tillfället.

Hur påverkar politiken vanliga medborgare?

Allt du ser omkring dig i detta nu är omgärdat av politiska restriktioner som märks i lagar och regler. Den stol du sitter på måste vara tillverkad enligt gällande regler, den dator du skriver på får inte innehålla vissa hälsovådliga ämnen och din bil får inte vara hur risig som helst. I teorin är det bra om du kan de flesta lagar. Sunt förnuft räcker inte alltid och är inte en bra måttstock då sunt förnuft ändras över tid. Det är bra att vara uppdaterad på nya lagar, det går att finna på riksdagens hemsida bland många andra källor.

Vissa lagar påverkar vissa grupper mer

Det går inte att komma ifrån att vissa lagar är oväsentliga för vissa medborgare. En patient behöver inte vara inläst på lagar om hälsa och omvårdnad medan en läkare bör känna till dessa. Det är dock aldrig fel att vara allmänbildad. Jurister är den yrkesgrupp som är experter på att tolka och förstå lagar. Jurister är anlitade i samtliga branscher där människor ingår för att lösa komplexa problem och reda ut missförstånd. Det finns jurister som har fel och det finns jurister som har rätt.

Hur påverkar politiken politiker?

Många politiker har vid sidan av sitt ämbete som just politiker ett annat yrke. Det finns även de som endast jobbar som politiker, det är vanligt bland riksdagsmän. De ägnar då hela sin arbetsdag åt just politiken. Det är vanligt att de blir uppslukade av sitt jobb. Politiker reser mycket vilket gör att de kanske inte kan vara hemma så mycket som de vill. Å andra sidan kan det vara roligt för inte minst unga personer att se stora delar av världen samtidigt som de inte behöver betala resan ur egen ficka. Att resa runt är ett bra sätt att hitta sig själv och samtidigt kan man knyta till sig nya kontakter.

Det är vanligt att politiker har ett stort intresse för språk, historia, kultur, juridik och andra humanistiska ämnen. Politiker är ofta duktiga retoriker som ganska enkelt kan övertyga sin publik om att deras lösning är den rätta. Det är många som inte trivs med att jobba ett vanligt 8-5-jobb och istället väljer att jobba inom politiken. Som sagt, det krävs att folket utsett dig till att vara just politiker. Du måste marknadsföra dig rätt för att kunna bli föreslagen kandidat.

1 2