Politikens kärna

Ska föreningslivet politiseras?

Historiskt har föreningslivet i Sverige alltid handlat om demokratins rättigheter – att kunna organisera sig inom gemensamma intressen och ta ställning i olika frågor. Frågan om föreningslivet och demokratiseringsprocessen har blivit en aktuell motion som riksdagen ställer sig bakom. I korthet handlar motionen om att undersöka om undervisning i civilsamhället och föreningslivet i synnerhet kan skrivas in som kursmål i läroplanen. Socialdemokraterna motiverar detta genom att påpeka att vi ska värna om föreningarnas särställning i Sverige. Att alla dessa cirka 200 000 olika föreningar ger människor möjligheten att påverka samhället, både lokalt och globalt. Idag ser socialdemokraterna en brist i läroplanen – att civilsamhället inte har den självklara platsen i undervisningen.

Skillnaden mellan klasser

Ungdomars deltagande i föreningar går att koppla till etnicitet, klass- och socioekonomiska positioner i samhället. Forskningen påvisar att det är framförallt ungdomar från de högre socioekonomiska skikten, med föräldrar med akademisk bakgrund och födda i Sverige, i den socioekonomiska gruppen som är mest aktiva i olika föreningar. Att skriva in civilsamhället och föreningslivet i läroplanen kan möjligen vara ett sätt att informera fler medborgare i samhället om deras möjligheter till politisk påverkan. Motionen bör beaktas mot denna bakgrund enligt socialdemokraterna och vidare vill man se hur funktionen och innebörden av det svenska civilsamhället kan implementeras i läroplanen.

Behovet av ökade kunskaper om föreningsliv och civilsamhället skulle därmed kunna fyllas och uppmuntra fler elever att bli engagerade i föreningar eller andra ideella organisationer.

Elevråd- och skyddsombud

Idag finns en politisk och demokratisk påverkan i skolan genom elevrådet och elevskyddsombud. Det sistnämnda ska få inblick i skolans teknisk förvaltning gällande lokaler och arbetsmiljö. Varken skolverket eller arbetsmiljöverket har klara broschyrer eller mallar för hur detta skall organiseras. Istället är det upp till varje skola att upprätta en egen policy kring organiseringen av detta, trots att elevråd och elevinflytande har haft en plats inom skolan alltsedan 1800-talet och framåt.

Ungdomsrörelser utanför ramarna

Finns det en poäng med att saker sker utanför skolans ramar gällande olika rörelser i samhället? Skolan kan vara en grogrund för politiskt engagemang, men ungdomsrörelser verkar i stor grad utanför skolans ramar. Skolstrejk för klimatet har gått från Greta Thunberg med ett plakat utanför riksdagen till att ha blivit en global folkrörelse. Vad hade hänt om Greta Thunberg gjort detta inom skolans ramar, ståendes med ett plakat på rasterna mellan lektionerna, på skolgården? Förmodligen ingenting.

Du kanske också gillar…

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.